Jag står i kön på bankkontoret. Det är fullt med folk i lokalen och väntan är lång. Känslan av trötthet sprider sig i kroppen och helst av allt vill jag bara gå därifrån. Men jag behöver pengarna och behöver dem nu. Äntligen är det min tur och jag står framför banktjänstemannen. Känslan av litenhet och utsatthet delar nu rum med tröttheten. Jag är inte i mitt eget land. Jag talar inte samma språk som hon bakom disken. Jag förstår inte allt och har uppenbart missat något. Det blir inga pengar idag heller. När jag går därifrån utan att ha fått hjälp är tårarna nära. Jag är trött, liten och nu även hungrig. Jag längtar tillbaka till ön. Till solen, grönskan och till känslan av att bli sedd. Där blev jag sedd och mött med vänlighet och värme vartän jag gick. På bankkontoret, på elbolaget, på kabelkanalen, i affären. De såg alla att jag var ung, utländska och att jag inte hade koll på allt. De såg mig, de förklarade, de hjälpte. Inga stora gester från dem. Små slumpmässiga vänliga handlingar. Som gjorde all skillnad för mig.
Ibland tänker jag tillbaka på denna tid. På hur olika jag blev bemött i de olika städerna, av samma funktioner fast ändå helt olika. Jag tänker att vänlighet inte bara är en egenskap. Det är även en kompetens att ha förmågan till vänliga handlingar. Förmågan att se de du möter, i ditt yrkesutövande, i din arbetsgrupp, på din arbetsplats, ja alla de du möter i ditt liv. Förmågan att vara vänlig, eller snäll, mot människor du inte känner, människor du kanske har svårt för, de som kanske själva inte är på en bra plats, just då, är något vi alla kan sträva efter och träna upp. Då vänlighet även är smittsamt så kan en vänlig handling även bli starten på en kedja av vänliga handlingar.
Ibland undrar jag hur mycket bättre vi skulle trivas på våra arbetsplatser och hur mycket bättre vi skulle nå våra resultat och mål, om arbetsplatser lyfte vänlighet som ett kulturbärande värdeord? Jag undrar hur mycket bättre vi skulle må tillsammans i trafiken, på bussen, i affären, om vi lyfte snällhet och vänlighet som egenskaper med hög status i vårt samhälle. Ser framför mig jobbannonser som söker efter vänliga medarbetare. Rekryterare som ställer frågor som; ”Kan du beskriva en vänlig handling du gjort denna vecka?” Eller ”Hur snäll tror du att dina nuvarande kolleger skulle säga att du är, på en skala 1-10? Varför skulle de säga så?”.
Många förväxlar vänlighet och snällhet med att inte kunna sätta gränser, vara för anpassningsbar och med att ha för lite integritet. Det gör inte jag. Jag ser vänlighet som förmåga till empati, omtanke och att se saker ur någon annans perspektiv. För att kunna vara snäll behöver vi också vara snälla mot oss själva, och även se till att vi mår bra. När är det du känner dig längst från ditt vänliga jag? Troligtvis när du inte är i balans. När du är trött, hungrig, stressad eller ansträngd på något annat sätt.
Hur vänlig är du mot dig själv i din ovänliga status?
Vad behöver du för att bli ditt bästa snälla jag?
7 sätt att bli sitt vänligaste jag
- Sov så mycket du behöver
- Se över dina matvanor
- Bli medveten om hur du talar till dig själv
- Gör en lista över saker du behöver för att må bra
- Gör en lista över saker du behöver för att vara glad
- Ge dig själv det du behöver
- Tänk en stund varje dag på det du är tacksam över
Kommentera